SVA har undersökt avföring från 110 hundar i dessa kommuner utan att hitta någon smitta.

Hur smittar dvärgbandmasken hundar?

Hunddjur är huvudvärd för dvärgbandmasken och de kan smittas då de äter smågnagare till exempel sorkar. Via hundarnas och rävens avföring så sprids parasitens ägg ut i naturen. Dessa ägg är mycket motståndskraftiga och de kan överleva i mer än ett år i naturen där smågnagare smittas då de får i sig äggen via miljön. Gnagaren är mellanvärd och dvärgmasken utvecklas vidare i gnagarens lever där vätskefyllda blåsor bildas. Nya hundar och rävar smittas då de i sin tur äter gnagarna.

Hur smittar dvärgbandmasken människor?

Människor kan smittas då de äter bär, svamp ute i naturen som har fått maskägg på sig. Även om risken för detta anses som mycket låg i Sverige. Djurägare kan även få i sig maskägg som finns på hundens päls. Människor som smittas har en mycket lång period från smitta till insjuknande från 5 till 15 år. Människor som får i sig maskäggen utvecklar tumörliknande vätskefyllda blåsor framför allt i levern. Man har sett att risken för att människor skall smittas är liten men om man umgås mycket med hundar eller/och vistas mycket ute i natur/landsbyggd så har vissa studier visat en koppling till en ökad smittorisk. Ute i Europa rapporteras det om ett femtiotal drabbade människor per år.

Hundar som bor i område med dvärgmasken:

Hund och kattägare i de smittade kommunerna uppmanas avmaska sina djur. Extra viktigt är det att avmaska sina djur då de reser ut ur området med sina djur för att inte föra vidare smittan till andra delar i landet. De hundar som är i det drabbade området och som vistas lösa skall avmaskas varje 28:e dag då riskerar man inte att smittas eller föra smittan vidare. Om du är på besök i dessa områden och din hund eller katt vistas fritt så skall du avmaska din hund innan du reser tillbaka och plocka upp avföringen i påsar och lägga i brännbart avfall på din återvinningsstation eller i soptunnor för hundbajspåsar.

Om din hund rullat sig i avföring från rävar så skall man schamponera igenom pälsen då det finns risk att parasitens ägg förs vidare på hundens päls.

Katter är inte alls lika benägna att smittas trots att de fångar gnagare som är mellanvärden för dvärgbandmasken. Kattägare som har katter som vistas utomhus och som fångar gnagare i de drabbade områdena kan avmaskas av sina djurägare om de oroar sig för smittan.

Är vissa hundar mer benägna att smittas?

Hundra som vistas ute fritt och då kan tänkas äta smågnagare löper större risk att smittas. Hundar som äter andra djurs avföring löper även större risk. Läs artikeln om Hjälp min hund äter bajs! Hundar som rullar sig i andra djurs avföring kan även föra in smitta på sin päls till andra hundar och människor.

Vad gör jag om min hund är smittad?

Hunden och räven som är smittade visar inga sjukdomstecken. Veterinären kan skicka iväg upprepade avföringsprover för att på lab söka efter parasiten. Om hunden är smittad skall den avmaskad med avmaskningsmedel som innehåller ämnet prazikvantel. läs mer om avmaskning på hemsidan http://www.avmaska.se/ Man skall sedan plocka upp avföringen 3 dagar efter avmaskningen och lägga påsarna i kärl för brännbart avfall. Då maskäggen kan finnas i hundens päls så skall man schamponera igenom pälsen och vara noga med sin egen handhygien.

Vad gäller då jag reser utomlands:

Du måste fortfarande avmaska din hund och katt då du varit utomlands. Smittspridingen av dvärgbandmasken ökar i Europa och sjukdomen drabbar allt fler. Man har gjort bedömningen att om man inte skulle avmaska hundar och katter då vi reser in i Sverige igen efter utomlandsvistelse, så förväntas 30 hundar per år föra in smittan i Sverige. Vi vill därför absolut ha kvar vårt avmasknings krav! Du måste nu även avmaska din hund om du vill resa in i Norge. Innan du skall resa utomlands är det viktigt att du tar reda på vilka krav som krävs för inresa i just det landet samt även vad som gäller för att återvända till Sverige. det kan finnas nationella regler för olika länder inom EU, dessa kan även ändras, så var alltid uppdaterad med vad som gäller.

Det är vanligare att hundar blir dåliga än katter och ca 2-5 % av hundarna dör. Vad som är avgörande för utgången är hur snabbt djuret kommer till veterinären. Hundarna blir ofta bitna i nos och huvudregion emedan katten ofta får bett i tass eller ben.

Giftet:

Giftet påverkar de röda blodkropparna så de förstörs och ger kärlskador i olika vävnader, vilka ger blödningar. Djuret får då skador på olika organ, lever, mjälte, bukspottskörtel och njurar. Några dagar efter bettet kan djuret även få skador på hjärtmuskeln.

Vad gör jag?

• Strikt vila- Direkt efter bettet är det viktigt att djuret inte rör sig. Muskelrörelser gör att giftet sprids snabbare från bettet ut i kroppen. Om du kan, lyft djuret. Om hunden är stor tillverka en bår. Du skall inte lägga tryck, försöka suga ut giftet eller liknande från bettet utan låt det vara. Hundar skall hållas under strikt vila i 10-14 dagar efter bettet. Även katter skall hållas inomhus den första tiden efter bettet.
• Raka pälsen- Om du är osäker på om ditt djur blivit bitet så raka bort pälsen för att se hålen efter betten. Det är inte vid alla huggormsattacker som det sker en giftöverföring, så det är bra att söka efter bithål. Hundar får ofta bett i huvudregionen; halsen och nosen. Katterna får dem på benen och tassarna. Huggormsbett med giftöverföring ger en kraftig svullnad. Svullnaden är som värst ca 48 timmar efter bettet och försvinner ofta efter 3-4 dagar. Ibland kan man efter några dagar även se 2 parallella blåaktiga sträck där ormens huggtänder bitit i djurets hud.
• Åk direkt till veterinär- även de hundar som ser obesvärade ut skall få uppsöka veterinär om man vet att de blivit ormbitna. Skadorna kan komma flera dagar efter olycksfallet. Det finns hundar som avlidit av hjärtproblem 1-2 veckor efter att ha blivit huggormsbitna. Det är viktigt att man några veckor efter kontrollerar kroppsfunktionerna så att ej inre organ så som njurar, lever etc har tagit skada. Din veterinär kan ta blodprov för att följa upp ditt djur.
• Om du är långt ifrån veterinär- ring då veterinär eller alternativt giftcentralen för att få råd.
• Kortison- Det finns studier som visar på både positiva och negativa effekter efter kortisonbehandling direkt efter huggormsbett.  Man skall inte ge kortison rutinmässigt men det finns tillfällen då man skall eller kan ge det. Du kan ge kortison som har en avsvällande, smärtstillande verkan, vilket då kan lindra hunden och kattens obehag om de har en lång resväg innan de kommer in på klinik. Till exempel om du är i fjällen eller ute i skärgården med din hund. Du skall även ge kortison om ditt djur innan fått en allergisk anafylaktisk reaktion mot något ämne innan. Hör med din veterinär om lämplig dosering för ditt djur. Vad som är viktigt är att om man ger kortison skall detta inte fördröja tiden till att man tar sig till veterinären. Tänk också på att hunden och katten blir smärtlindrade av kortison och kan då vara mer benägna att röra på sig. Du skall inte ge annan smärtlindring själv. Läkemedelsfamiljen NSAID som till exempel rimadyl, metacam, romefen skall man inte ge då dessa kan förvärra samt kan ge större belastning på njurarna som huggormsgiftet även kan påverka.

Vad händer inne på djurkliniken:

Hur man behandlar kan variera från djur till djur och vilka symptom som djuret visar. Här nedan är några av behandlingarna som ditt djur kan få om den råkar ut för ett bett från huggorm. Om en giftöverföring har skett så kan man ibland se förändringar på blodprov redan några timmar efter bitskadan.

• Blodprovstagning- Med ett blodprov kan man få reda på hur omfattande giftöverföringen har varit. Om djuret inte haft några symptom 8 timmar efter bettet och om blodprovet är utan några förändringar, så har ormen inte sprutat in några omfattande mängder gift. Då brukar man rekommendera strikt vila och att djurägaren har noga uppsikt på sitt djur under det första dygnet.
• Vätsketerapi- då giftet ger skador på kärlen förlorar djuret blod/vätska och man tillsätter då speciell vätska via dropp, för att förhindra att djuret hamnar i så kallat chocktillstånd.
• Blodtransfusion- giftet ger skador på kärl och blodkroppar om djuret för blodbrist kan man behöva ersätta den förlorade vätskan
• Smärtlindring ges då djuret kan ha mycket obehag från skadorna som giftet orsakar
• Motgift- det finns många studier som visar god effekt hos människor som blivit huggormsbitna och får motgift. På djursidan har även vi sett mycket goda resultat om man ger motgiftet tidigt i behandlingen.  Det har dock förekommit biverkningar med behandling av motgift så det ges bara om man kan konstatera att djuret blivit bitet. Då hållbarhetstiden är kort så är det många mindre kliniker som inte har möjlighet att ha motgiftet i lager. Många kliniker samarbetar dock för att man inom ett område skall kunna handhålla ormserum vid huggormsbett.

Att hundar äter sin egen eller andra djurs avföring brukar göra djurägare förtvivlade. Att äta sin egen och andras avföring kallas för koprofagi. För tiken är det normalt att ”städa” efter valparna. Kom även ihåg att för de små växtätande gnagarna så som kanin marsvin så är det livsviktigt att äta vad som kan se ut som avföring med som egentligen är odigererat foder från blindtarmarna som behöver ätas upp och processeras igen för att gnagarna skall kunna tillgodogöra sig näringen. Hundar som äter avföring är ofta yngre hundar under 1 år, sedan brukar det upphöra. Det finns även hundar som äter sin egen avföring samt andra hundar som äter andra djurs avföring vilket har olika orsaks-bakgrund.

Orsaker till att en hund äter avföring                                                

Att äta sin egen avföring kan vara beteenderelaterat eller sjukdomsorsakat. Valpar kan äta upp sitt eget bajs för att förhindra bli ”straffad” under perioden då djurägaren försöker få valpen rumsren. Valpen försöker undanröja avföringen för att slippa förmaningar. Detta kan sedan bli inlärt beteende men ofta försvinner valpens oönskade beteende då den närmar sig vuxen ålder.

Valpar kan även lära sig äta avföringen från mamman som städar upp efter valparna. Om valpar hålls på en för liten yta med lite stimuli, kan de lära sig att äta avföring från de vuxna hundarna. Det är viktigt att hålla valparnas yta ren från avföring och att man som uppfödare hjälper tiken att ”städa”.

Att äta andra djurs avföring till exempel hästbajs eller avföring från harar, kan betraktas mer som normalt men många djurägare tycker det är äckligt. Avföring från växtätare kan ha kvar näring i sig som lockar hunden till att äta. Även avföring från andra köttätare kan vara lockande. Då hunden äter avföring från andra hundar eller från sig själv är detta ett mer onormalt beteende som kan ha olika orsaker.

Stress & för lite stimuli?

Hundar som är lättstressade har högre tendens till att äta sin egen avföring, tex terrier-raser. Hundar som får för lite stimulans och aktivering har även högre risk att utveckla denna ovana.  Hundar som skulle kunna drabbas är till exempel de som har begränsad yta att rasta sig på en rastgård eller en liten trädgård.         

Vissa hundar som är otrygga till exempel hundar med låg rang eller omplaceringshundar kan äta sin egen avföring på grund av att de inte vill lämna några ”spår” efter sig. Hundar kan dölja sin avföring för att inte avföringen inte av andra hundar skall uppfattas som ett anspråk på ett revir.

Sjukdom som orsak

Det finns vissa sjukdomstillstånd som kan göra att hunden äter avföring. Sjukdomar i mag-tarmkanalen kan leda till att näringsämnen inte tas upp i lika stora mängder. Problem i bukspottkörteln samt inälvsparasiter kan även leda till att hunden äter avföring. En sjukdom som kan leda till koprofagi är exokrin pancreas insufficiens. Det är en sjukdom som framförallt drabbar hundar och schäfrar och collie verkar drabbas oftare än andra raser. Veterinären kan undersöka hunden och ta bland annat blodprover för att hitta tecken på sjukdomar i mag-tarmkanalen. Om man misstänker att hunden eller katten har inälvsparasiter kan man lätt ta avföringsprover (avföring samlas ifrån 3 olika tillfällen) som kan undersökas av ett parasitologiskt laboratorium.

Din veterinär kan hjälpa dig eller så kan du köpa ett test där du själv samlar prov och skickar iväg. Testet heter kolla masken och kan köpas på veterinärbutiken. Det är bra om man i förväg kontrollerar om hunden eller katten verkligen har parasiter innan man avmaskar. Om djurägare avmaskar för ofta i tid och otid så kan detta skapa resistensutveckling mot olika avmaskningsmedel hos parasiterna.

Risker med att äta avföring

Kan hunden bli smittad av inälvsparasiter från andra djur? De flesta inälvsparasiter är artspecifika och blir så kallade tarmpassanter hos hunden. Maskarna passerar igenom hunden och orsakar ofta inte sjukdom förutom kanske lite lösare avföring. Fågelavföring kan dock innehålla salmonella och vissa arter kan smitta hund/katt och människa. Vi har tyvärr fått in rävens dvärgbandmask och även om riskerna är små så kan hunar som äter avföring vara en lite ökad smittrisk för att föra denna smitta vidare till andra hunddjur och till människor.

Behandling av hund som äter bajs

Nedan följer ett antal tips på vad man kan göra för att komma tillrätta med en hund som äter avföring:

• Låt veterinären undersöka din hund om du misstänker att det finns en sjukdom som orsakar problemet.
• Ta avföringsprov om du misstänker eller vill utesluta att hunden har inälvsparasiter.
• Om man har en glupsk hund som är av den hungriga sorten kan det hjälpa att öka aktivering/stimuli samt att ge mat 3-4 gånger om dagen. Man kan lägga till extra fibrer i dieten för att ge mättnadskänsla och magsäcksfyllnad. Man kan ge extra morötter, majs, spenat vid varje mål som innehåller mycket fibrer. Man kan även ge kosttillskott med positiv bakteriekultur samt med extra fibrer. Kosttillskottet Pro-fibre kan man använda vid många mag-tarmstörningar och även som en del i behandlingen för hundar som äter sin egen avföring. Många veterinärer rekommenderar tillskottet som kan köpas hos din veterinär eller på veterinärbutiken.
• Städa rastgården och trädgården och öka hundens aktivering. Ta hunden på koppelpromenader.
• Använd koppel då ni är ute och går om hunden glufsar i sig på promenaderna, då har man mer kontroll. Var konsekvent säg alltid till hunden att låta bajset vara. Ha ett kort, bestämt kommando som du alltid använder tex låt bli, lämna. Ha din hund på ett avstånd då ni är ute och går, där du fortfarande kan se/kontrollera vad hunden gör. Ha med dig en bra belöning på dina promenader så du kan avleda hunden. Avled hunden efter att den har bajsat, detta kan ske på olika vis beroende på individ. Till exempel kan det fungera att springa bort en liten bit och glatt kalla in hunden och direkt ge en belöning. Ta hjälp av en hundpsykolog det finns experter i de flesta städer.
• Om beteendet har kommit då man bytt foder till exempel från normal till en fettrik diet kan det leda till koprofagi. Byt då till ett fiberrikare foder alternativt ge Pro-fibre eller fiberrika grönsaker ovanpå maten.
• Öka aktiveringen med hjälp av aktiveringsleksaker. Nina Ottosson har tillverkat flera högkvalitativa leksaker där man kan gömma lite mat i. Även tuggleksaker som man kan fylla med mat som hunden får jobba för att få ut kan fungera som del i åtgärderna. Här hittar du några exempel på hjälpmedel: Aktiveringsleksaker.

Varför klöser katten?

Att klösa är ett naturligt beteende hos katten. Både vilda och tama katter klöser för att markera i deras närområde/revir. De klöser för att visa för andra katter i området att detta är deras revir. Det är inte bara rivmärkena som signalerar till de andra katterna att en katt innehar ett revir; katten lämnar även ett doftspår då de klöser ut sitt revir.

Katter kommunicerar bland annat med doftferomoner. Doftspåren kommer vid klösningen från ytliga körtlar i huden på kattens tassar.  Doftferomonerna uppfattas av andra katter och är ofta inte kännbart för den vanliga mänskliga näsan. Katten signalerar till andra katter att reviret är redan upptaget.

Förutom att visa andra katter att ett revir tillhör någon, så har klösning även andra syften.  Man tror att klösandet även ger katten någon form av fysisk träning för muskler.  Lösa klor trimmas även vid ”kloandet”.

6 Tips på vad du kan göra för att hindra att din katt klöser på dina möbler.

1. Klösträd/möjligheter- Du kan erbjuda din katt bra alternativa klösmöjligheter. Det finns några riktlinjer du kan följa.

• Klösträdet måste vara tillräckligt högt så att katten kan sträcka ut sig i hela sin längd utan att den kommer över toppen för att klösa.
• Ha alltid ett extra klösträd om du har problem med att din katt klöser på fel ställen.  Det vill säga om du har 2 katter ha 3 klösmöjligheter. Om sedan katterna inte använder något av klösträden så kan du plocka bort dessa efter hand.
• Materialet skall vara rätt. Det är viktigt för katten att klösandet lämnar spår efter sig. Material som inte man kan riva i är inte bra att använda här. Katter älskar wellpapp. Wellpapp går dock lätt sönder, så det häller inte så länge men det är lätt att fixa nytt, så då kan man tillverka sin egen klösbräda.
• Klösträdet måste vara stabilt. Katten kommer inte vilja använda klösbrädan lika mycket om inte den sitter hårt/stadigt fast. Hängande klösbrädor på snöre som finns i handeln är inte det bästa alternativet. Kattens NO1 är specialiserad på katträd med klösmöjligheter.
• Det är viktigt att du placerar klösträdet/brädan så att det tilltalar katten. Många tycker att klösbrädan ser ful ut och försöker dölja den bakom en dörr eller liknande. Det bästa är om man placerar klösbrädan nära den plats som katten själv har valt som sin klös/markeringsplats. Sedan kan man efter hand som katten använder den nya brädan gradvis omplacera den längre och längre ifrån.
• Vissa katter älskar kattmynta och det kan fungera att spraya kattmynta på den nya klösbrädan för att få katten att byta klösställe.

2.     Rengörning-Du kan fysiskt skydda dina möbler genom att täcka över dem med en vaxduk eller liknande material. Då du ändrar strukturen på möbeln som katten brukar klösa på, så brukar de inte klösa lika mycket längre.

3.    Doftferomoner- katten kommunicerar delvis via doftferomoner med andra katter och sin omgivning. I feliway spray har man utvunnit kattens anisktferomoner. När katten känner sig trygg inom sitt revir lämnar den doftmarkeringar genom att gnida sitt ansikte emot möbler och andra utskjutande föremål i hemmet(reviret). Då man sprayar klösställena med Feliways lugnande doftferomoner så ändrar man platsens innebörd för katten. Istället för att vilja klösa och markera revir så förmedlar doftferomonerna trygghet och välbehag för katten. Man sprayar klösstället med feliway spray dagligen i 1 månad eller tills man ser att katten själv har slutat och klösa på stället och istället gnider sitt ansikte.

4.   Miljöförändringar- att upprätthålla ett revir kan vara stressigt för en katt, denna stress kan trigga klösmarkeringar. Det kan vara en av grannens katter som kommer in på kattens revir. Både oroliga och dominanta katter kan stressas av att kringboende katter kommer in på deras revir. Det kan även vara katter inom samma hushåll som triggar klösmarkeringarna. Dess problem behöver lösas för att minska stress och sedan minska klösmarkeringarna.

5.   Rörelsedetektorer- Om katten klösmarkerar på samma ställe kan man komplettera doftferomonerna och de andra åtgärderna genom att placera en rörelsedetektor som sprutar ofarlig vätska som doftar citron på katten då den skall klösa. Ssscaten kan även placeras utomhus men under tak för att skrämma bort katter i grannskapet som urin eller klösmarkerar på din katts revir.

6.   Kloklippning- Skadan på dina möbler blir mindre om klorna på katten klipps med jämna mellanrum. Använd en lättarbetad klotång som är utformad för katt då du klipper.  Fråga din veterinär om en skarp och smidig klotång som är utformad för katt.

Åksjuka beror på att rörelse som påverkar delar i vårt inneröra. När dessa delar i örat påverkas av till exempel rörelsen i en bil, så känner sig djuret lite vimmelkantigt och då kan det ibland bli illamående. Ett djur som är illamående börjar salivera och kan även kräkas och få diarré. De flesta åksjukefall är dock inte sann åksjuka där innerörat är påverkat utan det handlar om stress/oro betingat med bil/flygfärden.

Behandling av åksjuka

Det finns flera saker man kan göra för att behandla åksjuka.

• Träning- ibland kan djur bli av med sin åksjuka genom att man långsamt vänjer dem vid att åka bilen (eller båten). Man börjar med korta, långsamma åkturer sedan ökar man gradvis tiden som hunden får sitta och åka i bilen. För att avdramatisera bilfärden kan man börja med att sitta tillsammans i bilen utan att bilen är på. Sitt 5 minuter 2 gånger om dagen i några dagar. Hunden och katten skall sitta i sin transportbur(dvs om inte de är rädda/stressande av denna) och inte ha sikt sidledes. Det skall vara en behaglig temperatur i bilen, så på sommaren får man göra detta på morgonen eller på kvällen. Ge mycket berömm då hunden och katten är lugna i bilen. Efter några dagar kan man få djuret att vänja sig vid bilens ljud och vibrationer utan att bilen rör på sig. Berömm det lugna djuret mycket. Om du ser stresssymptom avbryt genast övningen och dagen efter tar du en kortare övning. då du startar bilen och kör med dit djur kör bara runt kvarterat och gå ut ur bilen och rasta hunden. Många hundar och katter åker endast bil då de skall iväg till veterinären eller trimmaren. Försök hitta på något roligt som ditt djur tycker om efter bilfärden. Så kan du starta att vänja ditt djur vid resa i bil.
• Brömm vid rätt tillfälle- överdriv inte belöning av hunden, genom att kontinuerligt prata eller klappa djuret då den visar stresssymptomen.
• Placering av bur- Vissa djur tycker om att se vägen. Placera kattburen lite högre i baksätet för att ge katten möjlighet till att se vägen. Låt dock inte djuret ha möjlighet att se ut i sidofönstren då rörelsen som man ser sidoleds kan göra djuret illamående. Vissa katter tycker tvärtom det är skönare att ligga mörkt under en filt och inte ta in alla intryck utanför. Detta får man testa sig fram vad som fungerar för sitt djur.
• Lugnande dofter- Jag brukar starta med att rekommendera lugnande doftferomoner som hunden och katten naturligt utsöndrar då de är lugna och känner välbefinnande. DAP och Feliway som hunden och kattens lugnande doftferomoner heter finns att köpa hos veterinär och nu även i vissa djuraffärer/djurapotek. Då katten skall ut och åka sprayar man kattburen och bilen med lugnande spray. Tänk på att fylla på dofterna varje 2-3 timmar om man har en längre resa. För hunden finns 2 alternativ dels dofthalsband och dels spray som har de lugnande feromonerna.
• Lugnande- vissa hundar och katter vänjer sig dock inte och dessa kan man behöva ge lugnande kosttillskott, eller lugnande läkemedel. Zylkéne är ett naturligt lugnande kosttillskott som innehåller ämnen som lugnar som man utvunnit ifrån kons råmjölk. Jag brukar rekommendera att kombinera lugnande doftferomoner med zylkéne. Denna kombinationen brukar jag även rekommendera att man använder då man försöker vänja katten eller hunden vid bilfärd etc.
• Lugnande läkemedel- din veterinär kan skriva ut lugnande läkemedel men det är viktigt att man först gör en undersökning av djuret. Man bör även tänka på att det alltid finns risker med att ge djur lugnande läkemedel under bil/flygfärd då man kan vara långt ifrån veterinärklinik om det skulle hända något. Om man trots skulle behöva lugnande prata först med din veterinär om dosering och man bör även testa läkemedlet och doseringen någon vecka innan resa för att se hur medlet/dosen påverkar djuret. Det är inte roligt att du under resans gång upptäcker att just ditt djur behöver en högre dos för att bli lugn. Vissa individer kan även bli exciterade istället för lugnande av olika läkemedel.

Påskliljans delar är alla giftiga i olika grad. Löken är den giftigaste delen av liljan men även knoppar, blommorna och bladen är giftiga Katter kan avlida efter att bara ha ätit en till två bitar av blomman. Även pollen är giftiga. Pollen kan ramla ned på bordet där en vas med blommor står och katten kan få det på tassar och päls för att sedan slicka i sig giftet.

Sjukdomstecken på förgiftning med påsklilja:

Tecknen börjar ofta 6-12 timmar efter intaget. Symptom kan komma så tidigt som 15 minuter efter intag. Förgiftningssymptomen liknar de symptom som fås efter förgiftning av russin och kylarvätska.

De första tecknen man ser är:

• Kräkningar
• trötthet
• Salivering
• skakningar
• diarré
• kramper (om djuret fått i sig mkt eller om det är ett litet djur)

Senare tecken om katten/hunden får njursvikt:

• Ökad törst
• Först ökad urinering för att sedan följas utav minskning i urinering och till slut ingen urinering alls
• uttorkning
• död

Njursvikten kan inträffa så tidigt som 36-72 timmar efter att katten och hunden ätit blomman. Då vi i dagsläget inte vet varför liljorna är giftiga så finns det inget motgift. Det är därför mycket viktigt att man tar sig till veterinär direkt efter att djuret fått i sig växten. Katter som inte får behandling förrän 18 timmar efter intaget har dålig prognos.

Hur vet man om katten/hunden blivit förgiftad?

Börja alltid med att försöka ta reda på vad katten/hunden har blivit förgiftad av. Du kan ringa eller gå in på www.giftcentralen.se för att få reda på mer om olika växter och dess eventuella giftighet.

Veterinären kan ta olika prover som kan visa på bla. Njurpåverkan. 12 timmar efter intaget kan man redan se påverkan på njurarna i urinprov och blodprov. Tillsammans med symptomen ovan kan man misstänka förgiftning.

Behandling

Det är av största vikt att man kontaktar veterinär och inleder behandling även om katten har fått i sig en liten mängd påsklilja. Det första steget om du snabbt kommer till veterinär är ofta att försöka kräka djuret så giftet kommer upp ur magsäcken. Om du väntar för länge med att kontakta veterinär har redan magsäcken tömt sig och gifterna har passerat ut i tarmarna.

Det är aggressiv behandling som gäller; med dropp och ofta ges aktivt kol och andra skyddande läkemedel för mag-tarmkanalen. Om veterinär sätter in en tidig behandling finns det goda prognoser. Om man inte behandlar alls eller sätter in behandlingen efter 18 timmar, så kan katten eller hunden avlida.

Aktivt kol fördröjer upptaget av gifterna och kolet lägger sig som en skyddande skikt i magsäcken. Din veterinär kan ge djuret aktivt kol. Du kan även köpa aktiv kol på apoteket och ha hemma. Man blandar 1 del kolpulver med 7 delar vatten som sprutas in i munnen på djuret. Det är dock svårt att ge aktivt kol till katt. Man får absolut inte försöka få en hund eller katt att svälja något om de är dåliga till allmäntillståndet då kan djuret få ned det i fel strupe.

Om katten eller hunden har fått något giftigt i pälsen så tvättar du igenom pälsen med ljummet vatten, annars kan framförallt katten slicka i sig giftet.

Skydda din katt & hund

Hur fint det än är med liljor och påskliljor så är det mycket giftigt för din katt och din hund. Har du dessutom en katt som redan innan tar en bit av dina blommor därhemma i dagsläget så skall du tacka nej till liljor där hemma och i trädgården.

Orsaker till hosta

Om hunden hostar så kan det bland annat bero på en luftvägsinfektion så som kennelhosta. Hunden kan även ha en liten inflammation/infektion i sitt svalg alternativt kan han ha tonsillit (infektion i halsmandlarna). Hosta som kommer direkt efter utfodring kan tyda på att övre luftvägarna är påverkade. En torr hosta med skrällande ljud ses vid irritation av övre luftvägarna eller i luftstrupen. Den vanligaste orsaken till plötsligt hosta är tracheit/bronkit det vill säga en inflammation i luftvägarna.

Kennelhosta är mycket smittsamt och orsakas av olika virus och bakterier. Det är svårt att veta vilket smittoämne som ger hunden symptom. Det smittar framförallt via direktkontakt men även via de droppar som kommer ut i luften då hunden nyser/hostar.  Vatten och matskålar samt via föremål kan smitta spridas från hund till hund. Virusen utsöndras ifrån strax innan sjukdomstecknen bryter ut och under hela sjukdomsperioden. Det är därför svårt att bli av med smittan då man kan ha symptomfria smittbärare i en grupp hundar. De virus som orsakar sjukdomen överlever inte lika länge i miljön som Bordetella gör.

En hund som haft kennelhosta är inte skyddad mot att få sjukdomen igen vid ett senare tillfälle.

En hund som har kennelhosta bör inte tillåtas träffa andra hundar eller vistas på hundklubben. I okomplicerade fall som beror på en virusinfektion är hunden inte smittförande mer än första sjukdomsveckan. Bordetella bronchiseptica kan dock utsöndras under många veckor, även efter det att hostan slutat. Problemet ligger i att skilja dessa infektioner åt! Många veterinärer anser att bordetella-bakterien oftare ger feber och påverkat allmäntillstånd och att hostan pågår längre tid än vid en ren virusinfektion.

Hundar kan inte reglera sin värme som vi. Människor svettas ut överskottet men det kan ej hunden, då dom endast har några få svettkörtlar i sina trampdynor. Hundens möjlighet att reglera kroppstemperaturen är att andas ut varm luft
(hjässning). Deras metod är dock inte alls lika effektiv som vår på att sänka kroppstemperaturen. Om temperaturen stiger över 41 grader riskerar dom att få värmeslag.

Ofta drabbar värmeslag hundar som får sitta länge i bil i solen. Även hundar som har vistats länge ute i solen men som ej har kunnat ta sig till skuggan, kan få värmeslag.

Vissa hundar är känsligare så som trubbnosiga (tex bulldog, mops), överviktiga, de med tjock päls, hundar med hjärt-andningsproblem, hundar som står på vissa mediciner så som ämnesomsättningsförhöjande levaxin. Med en utomhustemperatur på 24 grader kan temperaturen i en bil stående i solljus under endast 20 minuter öka till 48 grader. Död kan ske inom en timme, då framförallt de känsligare hundarna som jag nämner.

Tecken på värmeslag är hjässning, stirrighet, orolig, vinglighet, svimmning, lungödem, kräkningar, diarré, kramper, medvetslöshet.

Läs bland annat om hur man känner igen att katter löper eller hur du kan göra för att skjuta upp och avbryta löp.

När blir katten könsmogen?

Katter blir normalt könsmogna vid 7-10 månader, men det kan variera mellan individer och katter kan bli könsmogna så tidigt som 4 månader till så sent som över 1 år.

Faktorer som påverkar kattens könsmognad

Det finns ett antal faktorer som kan påverka hur tidigt eller sent en katt blir könsmogen. Vi listar här de vanligaste:

• Närvaro av andra katter av motsatt kön (samt även om det är sexuellt aktiva) påskyndar könsmognaden
• Årstiden, ökad ljusmängd på våren stimulerar till en tidig könsmognad
• Nutrionellt status – Ett väl sammansatt foder i tillräcklig mängd är viktigt för att katten ska utvecklas och växa. Då katter nått en vikt på 2,3-2,5 kg brukar könsmognaden inträffa.
• Eventuella sjukdomar
• Social stress kan hämma könsmognaden om honan är låg-rankad eller blyg och om hon bor tillsammans med andra dominanta katter.
• Genetiska skillnader mellan raser – burmor är tidiga (ofta före 9 månaders ålder) medan perser, brittisk korthår, abessinier kan vara lite senare (efter 11-12 månader)

Om en katt inte har blivit könsmogen innan den har nått 2 års ålder finns det någon sjuklig bakomliggande orsak, som en veterinär kan hjälpa till att utreda.

Orsaker till förändringar i beteende

1. Katter kan ha systemiska sjukdomar som ger sjukdomstecken men även påverkar beteendet. Den äldre katten drabbas ofta av njurpåverkan men även av sjukdomen hypertyroidism är vanligt förekommande hos katter över 10-12 år. Vid ökad ämnesomsättning som hypertyroidism leder till så kan katten få ett ändrat beteende, de kan bli aggressiva , de kan börja att prata mer. Vissa katter kan få väldigt hög röst och då verka förvirrade.
2. Sjukdomar i rörelseapparaten så som artros leder till smärta, vilket i sin tur kan leda till depression och inaktivitet som kan ses hos den äldre katten och som kan få den att verka mer världsfrånvänd.
3. Hörseln hos den äldre katten blir även sämre vilket ofta beror på bortfall av nervceller som är konsekvenser från öroninflammationer tidigare i livet eller artros i mellanörats leder. Detta är något som delvis kan bidra till ett förvirrat/förändrat beteende hos en katt som då kanske sitter/går runt och jamar högt.
4. Försämrad syn: Den äldre katten får försämrad syn. Dock kompenserar katten sin nedsatta syn och hörsel med en ökad känslighet för förändringar i miljön.
5. Förändringar sker i hjärnan. Blodflödet till hjärnan ändra genom att man som ofta får sämre cirkulation, högt blodtryck och blodbrist. Hjärnan får sämre syretillförsel, vilket neuronerna är känsliga för. Det bildas även mer fria radikaler som kan ge skador på hjärnan.

Katter kan även drabbas av CDS (cognitive dysfunction syndrome) vilket har likheter med den demens man kan se hos människor med alzheimers.