Vår katt är orolig och skriker hela nätterna
tisdag, januari 5th, 2010Fråga om Katt
Hej! Jag och min sambo har tre innekatter varav den yngste är en hankatt som är 4 år. Han är kastrerad. Problemet är att han har blivit mer och mer skrikig och gnällig, till den grad att det har blivit ohållbart. Vi flyttade från lägenhet till villa i somras vilket alla tre katterna verkade trivas med, det blev mer plats åt dem bland annat. Nästan direkt efter att vi flyttat började hankatten väcka oss varje natt. Han ställer sig och gnäller nedanför sängen och om vi inte svarar honom så börjar han skrika istället. Inte förrän vi säger till honom så hoppar han upp i sängen. Väl där så lägger han sig inte till ro utan går runt, runt, fram och tillbaka och om han lägger sig, ligger han kanske i någon minut, sedan hoppar han ner igen. Detta kan han göra mellan 4-10 gånger varje natt och nu orkar vi inte längre. Vi har inte sovit en hel natt på ett halvår. Han blir själv så utmattad av detta att han i princip ”däckar” på morgonen när vi går upp och sedan sover han oavbrutet hela dagen. Bara någon enstaka gång har han vaknat till under dagen. Han sover ofta hela kvällen fram till c:a 22.00 då hans ”nattpass” börjar. Någon gång kan han vara vaken en stund tidigare. Om vi sitter och tittar på tv efter att han vaknat, springer han även då runt oss och gnäller eller skriker. Sedan kan han lägga sig ett tag på sin favoritplats i fönsterkarmen i köket för att komma igen och gnälla. Han har ingen ro att lägga sig hos oss i soffan utan hoppar bara ner igen om han hoppat upp. Innan var han världens mest kelna katt och kunde ligga långa stunder i knät eller ville att man skulle bära honom men detta har han helt slutat med. Jag har aldrig träffat en katt som tyckt så mycket om att ligga i famnen på en som han har gjort tidigare. Han har samma oroliga beteende när han äter, han äter tillräckligt men äter lite, går därifrån, äter lite och går igen. Han verkar fysiskt frisk och går alltid med svansen i vädret och är kelen men tar sig inte tid till att kela. Han har alltid tyckt om att leka, helst att apportera bollar och möss, och jag har försökt att leka med honom som tidigare men han slutar efter bara ett tag och sitter bara och stirrar. Trots att svansen är i vädret får jag för mig att han inte trivs riktigt med tillvaron. Han har alltid varit väldigt framåt och älskar när det kommer hem andra människor till oss. Detta tycker han fortfarande är kul men han har samma beteende med andra. Innan skulle han alltid lägga sig i knät hos alla som besökte oss men inte mer. En kollega till mig sa att en av hennes katter hade exakt samma beteende och när hon till slut tog med honom till veterinären hade han fått antidepressiva och lugnande tabletter och blivit sig själv igen efter det. Skulle det kunna vara något psykiskt även med vår katt? Att han är orolig ser vi ju på honom och inget som vi provat har hjälpt. Bland annat har vi provat Feliway vilket inte hade någon som helst effekt. Jag har också provat att leka med honom rejält för att han ska få springa av sig innan vi ska lägga oss men det har ingen betydelse det heller. Om han inte är deprimerad kanske han är så orolig att något lugnande hade hjälpt? Hur vanligt är det att katter får sådana mediciner och hur kan en veterinär egentligen komma fram till att det är något psykiskt? Detta är inget enkelt fall att lösa men jag hoppas på svar. Det är ingen konflikt katterna mellan utan de kommer överens. Tack för hjälpen!
Svar
Hejsan! Jag förstår verkligen att ni börjar tröttna om ni inte sovit en hel natt på så länge, så ska det ju inte vara. Jag skulle först och främst rekommendera att ni bokar en tid till veterinären och får honom undersökt, ta blodprov och se att det inte är något fysiskt fel på honom. Om det sedan visar sig att han är helt frisk kan man gå vidare med en beteendekonsultation. Oftast beror detta beteende på osäkerhet, otrygghet och kan bli förstärkt på många sätt, plus att det finns mycket i kattens imljö och levnadssätt som påverkar. Man behöver ha en bred bild på kattens liv, miljö och vanor för att kunna ge den bästa hjälpen. Efter att ni varit hos veterinären är ni hjärtligt välkomna att kontakta mig så kan jag försöka hjälpa er att få sova om nätterna. Det är inte så vanligt här i Sverige att vi skriver ut antidepressiva eller lugnande till katter, däremot så finns det kosttillskott som man kan prova, även Feliway, som ni redan nämnt att ni provat. Ni kan läsa mer om det på min hemsida.
Med Vänlig Hälsning // Sophie Liström
tagged under: gnällig.skrikig.vaken
About Sophie Liström - View all posts by Sophie Liström
Sophie Liström. Arbetar för närvarande som djursjukvårdare på Djurkliniken i Farsta Centrum. Har tidigare arbetat som djursjukvårdare på Roslagstulls Djurklinik. Som djursjukvårdare träffar jag ofta ägare som har problem med deras katts eller katters beteende. Det kan vara alltifrån att katten inte använder sin kattlåda, flera katter som inte kommer överens eller katter som går omkring och jamar på nätterna. Det finns egentligen lika många beteenden som det finns katter. Själv har jag två katter, en Orientalisk blandning och en Huskatt, och två hundar av rasen Chihuahua. Har varit extra intresserad av kattens fascinerande beteende sedan drygt tre år tillbaka. Jag hjälper i nuläget ägare med sina katters beteende via e-mail eller här på kliniken för våra kunder, om ett hembesök behövs görs även detta. Det går oftast till så att jag ställer en hel drös med frågor för att få en helhetsbild kattens miljö, uppväxt och liv i allmänhet. Det viktiga är att alltid att försöka förstå varför en katt beter sig som den gör, när man sedan har tagit reda på detta kan man försöka att hitta lösningar till problemet. I många fall rekommenderar jag att man går till veterinären först, för att utesluta eventuella fysiska anledningar till beteendet, när detta är gjort det är då jag kan sätta igång med att hjälpa katten och dess ägare. Jag har gått Svenska Djursjukhusföreningens kurs i Kattens beteende, med föreläsare Sara Heath. Har även genomgått en kurs i kattens beteende genom COAPE (www.coape.org) där kursledaren var Peter Neville. Vid sidan om detta läser jag alltid en ny bok inom detta ämne och det finns alltid nytt att lära.Follow sophie on:
17 Responses to Vår katt är orolig och skriker hela nätterna
Kommentera
- Artiklar (61)
- Djur i media (116)
- Djurskydd (2)
- Första hjälpen (27)
- Fråga veterinären (255)
- Heta ämnen (4)
- Hund (112)
- Katt (126)
- Kattbeteende (32)
- Livsmedel (1)
- Övriga (1)
- Rekommenderade Djurprodukter (2)
- admin :
Ni hittar det här: http://www.veterinarbutiken.se/ovrigt-tillbehor/317 ... - Marianne :
Hej! Var får man tag på Centaura? Jag har tillbragt timmar, även pe ... - Jenny :
Hej. Vi har en hankatt på 12 snart 13år. Han har under snart 3års tid ... - Elin Lindquist :
när är det klokast att kastrera sin hanhund? ... - Elin Lindquist :
När är det lämpligt att kastrera sin hanhund? ...
Hej Sophie! Man ska komma ihåg att katter är som mest aktiva på natten då de i sin naturliga miljö jagar efter mat, varefter de sover hela dagen. Vad jag förstår får dina katter inte gå ut. Jag hoppas att denna flytt till huset gör det möjligt för katterna att få gå ut. Det är synd att behöva ge katten antidepressiva tabletter bara för att få tyst på den när den bara försöker göra dig uppmärksam på sin drift att få komma ut och jaga. Mvh Maria Bengtsson
Vi har samma problem med vår katt. Han är nio år och kastrerad. Han skriker varje natt. Det blev värre när vi fick vår son. Vår katt får gå ut i sele på de dagar det passar, men ofta går han ganska snabbt in igen. Vi bodde i lägenhet först och nu i radhus, men med en stor väg utanför. även om han har varit ute på dagen och vi ger honom uppmärksamhet så skriker han i all fall. Vad ska vi göra? Han är en Helig Birma och vill inte vara ute speciellt mycket. Mvh Catharina
Hej Catharina! Första frågan som kommer upp är vad ni gör när han mjaoar på nätterna? Har ni varit med veterinären med katten? Ja, du kan ju läsa mitt svar ovan. Vill ni ha mer hjälp får ni gärna kontakta mig! Med Vänlig Hälsning // Sophie Liström
Hej,
Åh, äntligen någon med samma problem som mig! Jag är fullständigt uttröttad; min 13 åriga hankatt börjar vid 3-4-tiden på nätterna och jamar och skriker och ska ut. Jag går alltid ut med honom det första jag gör efter att han ätit frukost. Jag går hem på luncherna och tar ut honom (på innergården) och sedan ut igen när jag kommer hem från jobbet. Han vill oftast inte vara ute speciellt länge. Trots detta är det alltså fullt hallå på nätterna. Han kom till mig för 6 månader sedan efter att hans matte dött. Det är okänt om han varit utekatt men det får man väl anta. Jag adopterade även hans kompis, en tjej på 10 år, men hon är fullständigt ointresserad av att gå ut. Ofta bajsar han och kissar vid ytterdörren men inte alltid. Jag har varit med honom till veterinären och han är vid förträfflig hälsa. HJÄLP! Stina
Hej! Jag har bott hos min moster sedan Julafton 2009. Hennes katt Liza blir ofta orplig vid gryningen. Jag och min moster tror att hon känner sig ensam. Lisa hoppar upp i hennes säng,och väcker vedebörande. Jag tror själv inte heller att dr skulle kunna bero på hunger för hon äro inte alltid intreserad av dito. Det är skrämmande att veterinärer skriver utt recept på tung psykriatisk medicin. Det kommer kanske att öppna psykiatiska avdelningar för katter och andra små djur. det vore mycke tragiskt. Men det mäste vara vi människors sressade livsstil som påverkar våra små vänners liv. En fråga? Klarar sig en katt att bra äta kvalitets god kost bestående av endast torrfoder? TILL SIST KÖP INGEN SOMMAR KATT TILL ER TÖS ELLER GRABB OM NI ABSOLUT INTE TÄNKER TAGA ANSVAR OM DEN NÄR FAMILJEN SKALL TILLBKA TILL VARDAGEN IGEN!/ Mikk Jakola Karlskrona
Hej!
En katt med normal hälsa klarar sig yppeligit på torrfoder av god kvalitet. De kan gärna få lite mjukmat om de vill, det finns inget som hindar.
Då katten blir äldre så kan de få olika hälsoproblem som ställer andra krav på kosten. Jag brukar rekommendera ett seniorfoder som är lägre i fosfor och har lite mer antioxidanter.
Vid de problem som beskrivs ovan med jamande oroliga katter så är det viktigt att först få en ordentlig veterinärundersökning med blodprov, för att utesluta att det finns någon fysiskt fel på kissen. Sedan kan det inte nog sägas att de flesta äldre katterna har förslitningar i lederna i mer eller mindre grad. Stelhet och smärta kan ge ett förändrat beteende eller bidraga till ytterliggare stress hos katten.
Det finns dock inga veterinärer som skriver ut recept på antidepressiva per automatik. Jag har skrivit ut det 2 gånger i mit yrkesverksamma liv och då hade vi prövat allt! Det var antingen alternativet att få somna in eller testa antidepressiva. Båda katterna tillfrisknade så jag är väldigt glad att vi testade detta. Det finns dokumentation om användande av dessa läkemedel som sista utväg då man prövat ALLT om man ser i Sverige och internationellt.
Hej!
Har samma problem, dock är min hankatt en döv kille på ca 1½ år. Vi har visserligen flyttat två gånger sen han kom till oss men visar inga tecken på oroligheter annars. Vi har en till katt så han är inte ensam.
Han är kastrerad och får gå ut ibland, och mycket lek. Eftersom han är döv pratar han ju mycket ändå men blir jobbigt på natten då han går runt och skriker, är rädd att grannarna blir störda. Har inte sovit en hel natt sen vi fick honom.
Han har varit hos en veterinär och var inga fel på honom.
Kan man ta bort den ovanan på något sätt? Spelar ingen roll om jag går upp på natten, han fortsätter nästan direkt ändå.
Tacksam för svar! Linnea
Vår katt släpper vi ut på natten istället för på dagen. De är ju nattdjur. Gör vi inte det så gnäller hon och väcker oss försiktigt med sin tass. Gulligt, men inte bra för vår sömn. Därför har vi kommit på att vi ska göra så. Sedan kommer hon in på morgonen, sover inne när vi är på jobb och skola, gosar med oss på kvällarna och sedan går hon ut på natten. Jag tror att hon njuter av denna rutin och har ett bra kattliv./Lisa
jag är helt knäckt på min katt, det är inget fel på honom fysiskt, men han skriker, springer runt och river i lägenheten på natten han är ett och ett halvt år gammal och kastrerad, spelar ingen roll om jag släpper ut honom på balkongen efter en halvtimme börjar han skrika igen vi har en annan katt som gillar att klättra på husfasaden (även om vi har nät) så vi kan inte ha balkongdörren öppen. jag älskar katten men känner att jag inte orkar mer då vi inte kan sova om nätterna, om jag shyshar blir han tyst i fem sekunder sen börjar han skrika igen. skulle vara stor sorg att behöva ta bort honom. jag vet inte vart man ska vända sig, ska man gå till vet med sånna här problem?
Hej Paulina!
Att gå till en veterinär för att utesluta att det inte är något fysiskt som ligger bakom hans beteende är självklart att rekommendera.
Katter kan bete sig på detta vis av olika skäl. Bland annat för brist på aktivering, de är ju egentligen gjorde för att vara utekatter, också för att de får uppmärksamhet.
Det tips jag kan ge är att ni måste totalt igonera katten, inte prata, inte fya inte sjyssa, inte titta eller ge katten någon som helst uppmärksamhet. Framför allt inte ge mat eller liknande. För ger man den någon form av uppmärksamhet så lär den sig att den kan göra detta om och om igen för att få respons. Oftast brukar det bli värre till en början, att använda öronproppar kan vara en idé!
Vill du ha mer hjälp är du välkommen att kontakta mig på sophie@kattbeteende.se
Med Vänlig Hälsning // Sophie Liström
Hejsan, har 2 st Devon Rex tjejer 1 på snart 1 år och en på 8 mån. Den stora tjejen har börjat gnälla å krafsa vid spegelbyrån vid sängen på nätterna. Hon började med det efter hon löpte. Hon har ätit p-piller nu i lite mer än 1 vecka men det hjälper inte. Ända som hjälper e om jag går upp och lägger mig på soffan. Vilket e mycket påfrestande för min sambo går kl 0400 på morgonen å väckar mig då. E desperat vet inte vad jag ska ta mig till!!!
Hejsan! Jättesvårt att säga varför hon gör som hon gör, måste egentligen göra en större utredning för att ta reda på det. Det som är viktigt är att du inte ger henne någon uppmärksam överhuvud taget. Hon har ju nu lärt sig att du kommer och lägger dig i soffan, vilket är ngn form av reaktion på hennes beteende, man måste ignorera totalt. Det kan vara så att det blir värre till en början men sen så kommer det att lugna ned sig. Men det man måste göra är att ställa sig frågan varför hon gör detta? Är det just mot spegeln? Kan man täcka över den på något vis? Behöver ni mer hjälp är ni välkomna att kontakta mig på sophie@kattbeteende.se.
Med Vänlig Hälsning // Sophie Liström
hej
Jag kan berätta om vår katt som skulle vara innekatt, för att inte vara till besvär för grannar, vi bor i ett villaområde.
Katten skaffade vi 2 år efter att vår hund gått bort.
Katten,Yrsa Justina Kattegatt,Namn efter dagen då hon föddes-hämtades och ett efternamn, hade redan problem som nyfödd. Hon blev inte framsläppt av sina syskon, hon gick inte på låda, men fick delvis hjälp av dåvarande ägare.
Jag minns inte hur den närmaste tiden efter hemkomsten var, men efter ett tag insåg vi att hon inte gick på lådan då hon var ensam hemma.Varje gång jag kom från jobbet var jag tvungen att leta efter ställen där hon hade satt sig. Det var i sängen, i soffan i fåtöljern och på golvet i alla hörn osv. Jag skurade och sprejade.
Till slut då hon var ca. 1 år, köpte jag sele och lina.Vi hade gått ut med hunden flera ggr. om dagen då kunde vi också gå ut med katten. Efter ett tag gick det riktigt bra. Hon fick fria tyglar, kopplet kortades av men efter en händelse då hon fastnade i ett träd i sin sele fick hon gå helt fri. Vi hade långa promenader , ibland flera timmar beroende på vädret och katten följde mig som en hund. Ca. 1 år senare hade hon blivit ”rumsren”. Hon var däremot alltid lite avståndstagande och blev inte någon famnkatt förrän på gamla dar. Yrsa blev 21 1/2 år.
Då hon var ca. 2 år blev vi med hund, hon följde med oss varje gång vi gick ut men blev jagad upp i träd så ofta så hon tröttnade på att följa med, trots det fick hon som vana att då och då gå med..
En mycket överraskande biverkan var att jag blev av med värken i mina höfter pga de långsamma promenaderna rätt uti ”geografin”.
Skulle kunna fortsätta med att berätta om 1 av våra nuvarnde 2 katter varav den ena har varit en riktig ”klängkatt” med olika problem, bl.a skrikig ,men det får räcka så f.n.
Mvh. Harriet.
Många tips finns i boken ”Din katts beteende”. Författaren, Susanne Hellman-Holmström, tar utgångspunkt i att husse och matte kan aktivera sina katter på dagtid, så att de inte blir rastlösa om nätterna.
Verkar som fler har samma problem som jag. Precis som artikelns författare har jag och min sambo 3 innekatter; en hane (11 år), en hona (11 år) och en hane till (1.5 år). Alla tre är kastrerade.
Vi flyttade från en tvårumslägenhet till en trerummare, och från och med dag 1 i nya lägenheten började vår äldsta hankatt kurra, kuttra, jama och gå omkring på natten (och ibland även på dagen). Han gjorde ALDRIG så här i gamla lägenheten, utan det var verkligen som att slå på en strömbrytare. Vår ”gamla” hona samt den unga hanen beter sig precis som vanligt i den nya lägenheten, men ”gammelgubben” är som förbytt.
Dock skiljer sig hans mönster lite. Han håller inte igång hela nätterna, utan tar ”ett varv” mellan 2 och 3 på natten. När vi går och lägger oss på kvällen kommer alla katterna och lägger sig med oss, men som sagt, vid cirka klockan 2 på natten är det dags. I övrigt har inget förändrats. Han äter och dricker precis som vanligt, han har inte gått upp eller ner i vikt och han ”ser ut som vanligt”.
Hej
Jag har en fråga angående samma problem. Min hankatt (bondkatt) Sam, är väldigt skrikig på nätterna, han är väldigt skrikig hela dagen egentligen men släpper verkligen loss när jag och morsan ska gå och lägga oss för natten, vi gav en kanske dum gissning på att han var mörkrädd, för det är när vi först går runt och släcker i huset då han reagerar och förstår att vi ska gå och sova, han har fått mat och vatten finns alltid framme, och kattlådan är ren och fräsch.
Jag har sett ett par nätter när jag har gått upp och tittat till honom att han går runt med en leksaksråtta i munnen när han tjoar. Han är 9 år gammal och är inomhuskatt, jag ser inget fel på honom fysiskt så, inte hängig, inte för smal, han leker, äter och dricker normalt. Detta med skrikandet på nätterna har han gjort i säkert 2-3 år, vill också säga att det är inte hela nätterna, börjar oftast när vi förbereder oss för att sova och varar i 30min ‘stophär’
hej. vi har en katt ca 12-18 månader som vi köpte ev en kattförening i Höör. nu piper han sen en vecka tillbaks samt pissar i sängen när vi är i den.. finns fin ny låda som han gör vad hab ska i, kan de va njursten eller nått som han vill visa oss att de e eller kan dom har missat nått vid krasteringen (dom sa de kanske va för tidigt)
väntar på svar, vill ju hjälpa sam så han får det bra,,
mvh Peter